Traditionell tandvård
|
Friska tänder i en välskött mun betyder oerhört mycket för välbefinnandet. Allmäntandvård eller traditionell tandvård är grunden i allt tandvårdarbete och syftar till just detta. En mycket viktig del i allmäntandvården är den förebyggande behandlingen. |
|
Här arbetar tandläkare och tandhygienister tillsammans för att dina tänder och ditt tandkött skall må så bra som möjligt och för att du skall slippa framtida problem. I allmäntandvård ingår även andra typer av behandlingar som t ex fyllningar, kronor, broar och rotfyllningar. |
Compositfyllningar
|
Compositfyllningar är vita plastfyllningar som man bondar på tanden när man till exempel fått hål eller om man har en gammal lagning som gått sönder. Compositfyllningar är gjorda av plast och finns i olika färger för att ge tanden mest naturliga utseendet. |
|
|
|
Rotfyllning
I varje tand finns en pulpa, som består av nerver och blodkärl. Pulpan går genom hela tanden ner till käkbenet. När en tands pulpa blir infekterad måste man göra en rotfyllning för att förhindra tandvärk och bestående inflammationer.
En rotfylld tand kan mörkna och är inte lika motståndskraftig som en vital tand, men fungerar och känns annars som vanligt. Oftast täcker man en rotfylld tand med en krona av porslin eller guld.
Behandlingen gör oftast under två sittningar, vid första besöket rensas tanden och vid andra besöket görs själva rotfyllningen. Ibland kan dock hela proceduren göras vid ett och samma tillfälle.
|
|
|
Broar
|
En tand består av krona och rot. Tandkronan som vi ser i munnen är vit och består av emalj och tandben, dentin. När kronan har skadats av karies eller måste lagas av någon annan anledning, räcker det ibland med att tandläkaren gör en plastfyllning eller limmar fast en fasad av porslin. Ibland är skadan så stor att tandläkaren måste slipa på tanden och sätta på en konstgjord krona.
| Om tanden måste dras ut kan den ersättas med en bro, som stödjer sig på friska tänder som omger luckan. En annanmöjlighet är att sätta in implantat i luckan. Sedan kan kronan ellerbron fästas på implantatet. En bro kallas ibland för brygga. |
|
 |
|
|
|
|
|
En lucka i tandraden kan fyllas med en bro som träs på de intilliggande tänderna. | |
Proteser
En protes är en ersättning för en saknad eller förlorad kroppsdel med en konstgjord del, till exempel en tand. En skiljelinje är om man ska ha en fast protes eller en avtagbar. En fast protes kan vara en krona eller en bro som cementeras fast på en tand eller på omgivande friska tänder bredvid en tandlucka. Kronan eller bron kan också skruvas eller cementeras fast på implantat. Man kan inte själv ta ut fasta proteser ur munnen.
En avtagbar protes kan vara en hel- eller delprotes. Delprotesen är fäst vid tänder som finns kvar i käken med klamrar, medan helprotesen ersätter tänderna i en käke som är helt tandlös. Helprotesen kan också knäppas fast på implantat och kallas då täckprotes. Både helprotes och delprotes är löständer, som man själv kan ta ut och sätta in i munnen. |
|
|
|
|
Delprotesen är fäst med klamrar vid tänder som finns kvar i käken | |
Implantat
|
Tandimplantat är skruvar av titan som opereras in i käkbenet. Skruvarna kallas på fackspråk för fixturer och de fungerar som fasta stöd i käken. Till skruvarna ansluts ibland små rör eller pelare som sticker upp ur slemhinnan. Rören kallas distanser. Direkt på fixturerna eller på distanserna kan sedan en ny konstgjord tand eller en rad nya tänder fästas.
Förlorade tänder måste inte alltid ersättas
Många vänjer sig vid att ha en tandlucka, speciellt i käkens sidor där luckan inte syns så bra. Det viktiga är att balansen i tandraden finns kvar så att inte tänderna börjar luta eller flytta på sig.
Man börjar alltid med att träffa tandläkaren för en konsultation, undersökning och röntgentagning, (s.k panoramaröntgen där man även ser käkbenet), innan man sluligen kan avgöra om implantat är lämpligast. |
|
|
Tandlossning
Tandlossning är en infektionssjukdom som, om den inte behandlas i tid, kan leda till att tänderna lossnar. Orsaken är att bakterier har samlats i tandköttskanten så att den blir inflammerad. Inflammationen leder till att fickan mellan tanden och tandköttet blir djupare och då går det inte längre att komma åt bakterierna med tandborsten. Det gör att inflammationen kan sprida sig till hinnan runt tandroten och käkbenet så att tandens fäste förstörs och tanden till sist lossnar. Det kallas av tandläkare för parodontit som betyder just inflammation i tandens fäste.
Parodontit är vanligt bland äldre, nästan varannan person över 50 år har sjukdomen i någon form. Framför allt beror det på att man inte rengjort tänderna ordentligt under lång tid. Risken att få parodontit ökar om man röker.
Ett tidigt tecken på att man fått en inflammation i tandköttet är att det blöder när man borstar tänderna. |
|
Inflammationen gör inte ont och förloppet är långsamt så det kan vara svårt att själv upptäcka att man har parodontit. Därför är det viktigt att gå regelbundet till en tandläkare eller tandhygienist.
Om sjukdomen gått långt kan man känna att en eller flera tänder är lösa.
För att undvika parodontit ska man vara noga med att att borsta tänderna och använda tandtråd eller tandsticka för att rengöra med.
Går man regelbundet till tandvården upptäcks parodontit oftast redan i ett tidigt skede.
Om tandköttet blöder ofta eller mycket när man borstar tänderna eller om en eller flera tänder är lösa ska man ta kontakt med en tandläkare eller tandhygienist. |
Dålig andedräkt
Nästan alla människor drabbas någon gång av dålig andedräkt. Oftast är det i samband med att man ätit starkt kryddad mat, rökt cigaretter eller druckit alkohol. Då handlar det om tillfälligt dålig andedräkt. Det är när den dåliga andedräkten är kronisk och ständigt eller ofta gör sig påmind som man talar om halitos.
Många tror att dålig andedräkt kommer från magen. Men i själva verket kommer den nästan alltid från munhålan. När man äter börjar den första delen av matsmältningen redan i munnen. Saliven innehåller enzymer och bakterier, som behövs för att kroppen ska kunna bryta ner maten. Vissa typer av bakterier frigör svavelföreningar när de kommer i kontakt med proteiner i maten som innehåller svavel. Det är de här svavelföreningarna man uppfattar som ”dålig andedräkt”.
|
|
De bakterier som ger dålig lukt kan samlas
- mellan tänder och i tandköttsfickor
- i beläggning på tungan mellan tungans papiller
- i trasiga tänder (karies)
- vid tandsten
- vid dåliga och otäta tandlagningar
- vid dåliga anslutningar till kronor och broar
- kring delvis frambrutna tänder
|
Visdomständer
De tänder som sitter längst bak i varje käke kallas för visdomständer. Ibland kan det vara svårt att hålla visdomständerna rena då de ligger långt bak i munnen och är täckta av slemhinnor. Det kan leda till att bakterier som kan orsaka hål samlas där.
Om man har en visdomstand som ställer till med problem kan man till exempel
- få ont
- få svårt att gapa
- få feber
- bli svullen i kinden eller tandköttet.
|
|
Visdomständer som ger besvär brukar antingen dras ut eller opereras. Om man är orolig för behandlingen kan man få lugnande tabletter och är man mycket rädd kan man bli sövd.
Före behandlingen får man alltid lokalbedövning och smärtstillande medicin. Om man har en tandköttsinflammation kan man behöva få antibiotika eller bakteriedödande vätska innan. |
Tandgnissling-tandpressning
Detta är oftast inget man märker av själv utan att man kanske vaknar med huvudvärk eller känner sig trött och spänd i käkarna.
Detta kan avhjälpas med en bettskena som man sover med på natten. Fortsätter problemen kan det hjälpa med viss bettinslipning.